Många familjer kämpar med ekonomin och tvingas tacka nej till aktiviteter som kostar pengar. Fritidskortet är en statlig satsning som ska ge fler barn och ungdomar möjlighet att delta i organiserade fritidsaktiviteter, oavsett hur plånboken ser ut hemma. Här går vi igenom vad kortet innebär, vem som kan få det och hur det fungerar i praktiken.
Vad är Fritidskortet?
Fritidskortet är ett bidrag som riktar sig till barn och ungdomar i åldrarna 8–16 år. Syftet är att ge fler unga tillgång till föreningsidrott, kulturskola och andra organiserade fritidsaktiviteter utan att familjens ekonomi ska vara ett hinder. Tanken är att bryta den ojämlikhet som gör att barn i socioekonomiskt svaga hushåll ofta hoppar av eller aldrig börjar med fritidsaktiviteter.
Bidraget betalas inte ut direkt som pengar till familjen. Istället fungerar det som ett digitalt kort eller en subvention som kan användas hos anslutna arrangörer och föreningar. Kortet är knutet till barnet, inte till föräldern.
Hur mycket är bidraget värt?
Fritidskortet ger ett bidrag på upp till 1 000 kronor per barn och år. Det är tänkt att täcka kostnader som medlemsavgifter, terminsavgifter och aktivitetsavgifter inom godkända verksamheter. Beloppet kanske inte verkar enormt, men för en familj med tre barn och tajt ekonomi kan det betyda skillnaden mellan deltagande och utanförskap.
Vilka barn har rätt till Fritidskortet?
Fritidskortet riktar sig till barn och ungdomar vars familjer har en låg inkomst. Det är kommunerna som administrerar och bedömer rätten till bidraget utifrån familjens ekonomiska situation. Exakt inkomstgräns kan variera beroende på kommun, men vanligtvis utgår man från om familjen uppbär ekonomiskt bistånd eller har en hushållsinkomst under en viss nivå.
Det är viktigt att kolla med din specifika kommun hur ansökan går till och vilka inkomstgränser som gäller lokalt. Vissa kommuner har även utökat satsningen med egna medel och inkluderat fler barn än vad den statliga ramen kräver.
Vilka aktiviteter kan man använda Fritidskortet till?
Kortet fungerar hos föreningar och arrangörer som är anslutna till systemet. Det rör sig framför allt om:
- Idrottsföreningar (fotboll, simning, kampsport, friidrott med mera)
- Kulturskolor och musikskolor
- Scoutverksamhet
- Dans- och teaterföreningar
- Andra godkända fritidsorganisationer
Aktiviteten måste vara organiserad och ledarledd. Det går alltså inte att använda Fritidskortet för att köpa sportutrustning, betala för läger på egen hand eller andra oreglerade aktiviteter. Det är föreningen eller arrangören som registrerar sig i systemet och kan ta emot betalning via kortet.
Hur ansöker man?
Ansökan sker via kommunen, antingen digitalt via kommunens webbplats eller genom att besöka socialförvaltningen. Det krävs ofta att man styrker sin inkomst med intyg eller uppgifter från Skatteverket. Handläggningstiden varierar men kommunerna är skyldiga att hantera ansökningar skyndsamt.
När ansökan är godkänd får barnet tillgång till Fritidskortet, vanligtvis i digital form. Föräldern eller den unga kan sedan använda kortet när de anmäler sig till en aktivitet hos en ansluten förening.
Bakgrund och kritik
Fritidskortet har diskuterats politiskt i flera år och lanserades som en del av arbetet mot barnfattigdom och utanförskap. Riksidrottsförbundet och andra föreningsorganisationer har välkomnat satsningen, men påpekat att administrationen runt systemet behöver vara enkel för att små föreningar ska orka delta.
En vanlig synpunkt är att 1 000 kronor per år inte räcker långt, särskilt för sporter med höga avgifter som ishockey eller ridsport. Kritiker menar också att bidraget borde vara universellt – det vill säga gälla alla barn – för att undvika stigmatisering av de familjer som ansöker.
Vad händer härnäst?
Fritidskortet är under löpande utvärdering och det diskuteras hur det kan breddas och förbättras. Fler kommuner ansluter sig successivt och fler föreningar registrerar sig som godkända mottagare. Om du vill veta mer om hur det fungerar just i din kommun är rådet att ta kontakt direkt med kommunens socialtjänst eller fritidsförvaltning.
